I den budgetproposition som regeringen nyligen lade fram, finns två språkpolitiska beslutsförslag med vittgående negativa konsekvenser. Det ena riktar sig mot svenska språkets ställning i Sverige; det andra mot svenskans ställning utomlands.

Regeringen avser att minska anslaget till Terminologicentrum  (TNC) från och med 1 januari 2016 med 4 miljoner kronor.1) Av anslaget återstår då 273 000 kronor per år. Om budgetpropositionen antas av riksdagen i december 2014, innebär det att TNC från och med år 2016 inte längre kan agera som nationellt centrum för terminologi och fackspråk, d.v.s. utföra sitt uppdrag att verka för en effektiv fackspråklig kommunikation i svenskt näringsliv och samhälle.

Det leder med största sannolikhet till att:

* utvecklingen av den terminologiska infrastrukturen stannar av

* situationen för de svenska fackspråken försämras när det enda organ som stöder arbetet med fackspråk försvinner

* myndigheternas ansvar för terminologi som uttrycks i Språklagens paragraf 12 blir svårare att förverkliga

* termgrupperna får klara sig utan stöd av TNC (Biotermgruppen, Optiktermgruppen, Datatermgruppen, Termgruppen för byggd miljö)

* all utbildning i terminologilära, dess metoder och principer, på högre nivå upphör

* TNCs samlingar från 1941 och framåt skingras (referensbiblioteket med 10 000 volymer, TNCs terminologiska databaser, unika terminologiska arkiv o.s.v.)

* Rikstermbanken läggs ner.

Det skäl som anges till neddragningen är att pengarna ska användas "för att finansiera prioriterade satsningar". TNC har inte fått någon annan förklaring eller någon kritik mot hur TNC utför sitt uppdrag. TNC har inte heller fått veta hur regeringen ser på vård av svenskt fackspråk och terminologi, bara att regeringen ska bereda dessa frågor – i efterhand! I en intervju har Eva Lindström, statssekreterare vid näringsdepartementet, sagt att det är en ”principsak” för regeringen att aktiebolag ska stå på egna ben. Men när TNC ombildades till aktiebolag utan vinstuttag  år 2000, beviljades statligt stöd utan förbehåll av det dåvarande socialdemokratiskt styrda näringsdepartementet. ”Principsaken” är alltså mycket färsk.

Regeringens beslutsförslag riktar sig mot språklagens paragraf tolv:

”Myndigheter har ett särskilt ansvar för att svensk terminologi inom deras olika fackområden finns tillgänglig, används och utvecklas.”

Regeringen föreslår också avseende svenskundervisningen utomlands med mera att denna successivt ska avvecklas:

”Anslaget beräknas minska med 22 097 000 kronor 2016 och 3 732 000 kronor 2017 för att finansiera regeringens satsningar inom andra områden. Minskningen innebär att medlen för Svenska studenthemmet i Paris, samt till Svenska institutet för informationsinsatser och svenskundervisning i utlandet successivt dras in”. 2)

Förslaget är fullständigt huvudlöst.  Undervisning i svenska språket och svensk kultur bedrivs idag på 228 universitet i 39 länder; 38 000 studenter läser svenska. Svenskundervisningen i utlandet är ovärderlig ur forsknings-, utbildnings- och kulturutbytesperspektiv. Det främjar tvärvetenskapliga samarbeten, mobilitet, internationalisering, medelsökande, bättre kunskap om Sverige i omvärlden, demokratiseringsprocesser och arbetet mot ett öppnare samhälle i andra länder. Förutom detta ger det även möjlighet till forskning i det svenska språket till en försvinnande liten kostnad. Undervisningen fungerar även som plats för interkulturella möten som konferenser, seminarier och föreläsningar för människor med intresse för Sverige, Skandinavien och skandinavisk kultur och är då en fantastisk resurs för såväl stora som små högskolor i andra länder med begränsade resurser.

Svenskundervisningen vid utländska universitet skapar en unik kontaktyta mellan Sverige och omvärlden.  Den ger möjlighet för ambassader att rekrytera svensktalande lokalanställda och svenska företag kan anlita svensktalande anställda i andra länder. De utländska studenter som väljer att studera svenska måste antas ha ett positivt förhandsintresse av svenska språket och svensk kultur. Det betyder att svenskstudenterna fungerar som brobyggare och frivilliga ambassadörer för Sverige. Svenskundervisningen i utlandet har säkert positiv betydelse för turismen till Sverige. Vilket språk kommer den svenska regeringen i fortsättningen använda för att sprida en positiv bild av Sverige? Uteslutande engelska?

Dessutom föreslår regeringen att stipendierna till utländska studenter, som inte omfattas av utbytesavtal, fr.a. med EU:s medlemsstater, ska reduceras kraftigt.  Det tidigare regeringsbeslutet att införa studentavgifter för utländska studenter var i och för sig motiverat, men ett sådant beslut måste kombineras med ett tämligen generöst och riktat stipendiesystem. Både utländska studenter, som stannar i Sverige som utbildad arbetskraft eller återvänder till hemlandet efter avslutade studier, representerar en avgjord tillgång för Sverige.

Språkförsvarets styrelse anser att regeringen ska dra tillbaka båda dessa förslag; annars bör riksdagen rösta ner dessa förslag i regeringspropositionen. Styrelsen rekommenderar även dem som delar vår uppfattning att underteckna två pågående, nätbaserade namninsamlingar mot förslagen ifråga; den ena  riktar sig mot att statsbidraget till TNC ska reduceras och den andra mot att stödet till svenskundervisningen utomlands successivt ska avvecklas.

Språkförsvarets styrelse

Nätverket Språkförsvaret

www.språkförsvaret.se/sf/

www.sprakforsvaret.se/sf/

E-post: sprakforsvaret@sprakforsvaret.se

             sprakforsvaret@yahoo.se

             info@språkförsvaret.se (kan bara nås av vissa e-postprogram)

1) Budgetproposition 2015 Utgiftsområde 24: Näringsliv, 3.8.131:13 Bidrag till terminologisk verksamhet, sid. 93    

–  www.regeringen.se/content/1/c6/24/83/43/7179eeba.pdf

2) Budgetproposition 2015 Utgiftsområde 16: Utbildning och universitetsforskning , 10.2.65  2:65 Särskilda medel till universitet och högskolor, sid.291 –

www.regeringen.se/content/1/c6/24/83/43/d331809b.pdf